lyxivardagen.blogg.se

Oj vad allt har snurrat på, allt blev så fel och det var till och med på väg att gå riktigt illa. Jag har kört på i ett tempo som inte är mänskligt. Struntat i att alla varningssignaler har lyst rött länge och signalerat med högsta ondskefullaste ljudet ever... trodde ju att jag hade kontroll ändå. Förstod inte hur min fysiska och psykiska kropp skrek efter värme och vila. Jag var ju terapeuten. Mamman, det duktiga exet. Dottern och systern till den sjuka brodern. Den nya på jobbet som skulle göra karriär och visa framfötterna. Och den underbaraste och perfekta flickvännen till mannen som inte riktigt vågar ge sig själv utrymmet att älska fullt ut utan dåligt samvete. Tre månader har nu gått sen min vattenskada. Fortfarande utan  kök, badrum och tvättstuga. Det som var mysigt i somras känns långt ifrån mysigt i dag. Kallt och regnigt att grilla och äta ute. Duscha borta på bestämda tider...inte när man vill känner för det eller behöver det som mest. Mina älskade barn har varit gudomliga i allt det här och de ska få fira med fest när allt är klart.

Och jag vet även att mannen som funnits vid min sida i 1 år och 3 månader nu är mannen i mitt liv. Det tar tid att landa i det nya och kunna se det gamla med nya ögon. Medberoende har vi båda varit, därav är förståelsen enorm. I fredags hade han bokat bor på en italiensk restaurang på Östermalm, I`ll conto. Vi älskar ju italienskt. Så mysigt. I lördags plockades båten upp, känns vemodigt att hösten nu är här. Men nu får vi se fram emot nästa säsong med gym, långfärdsskridskor och längdskidor. Baka scones dricka te på kvällen. Underbart

Jag är tillbaka..... tuff tid på många olika sätt. Dödsfall, begravning, kalas fyra barn som har fyllt år. Samt äntligen har exet flyttat in i sin lägenhet..... trodde nästan aldrig att det skulle hända. Grymt jobbigt när han började bära ut möblerna. Då kändes det hemskt, som om jag blev bestraffad. Det värsta var när de tog hela sovrumsmöblerna. Kom hem med barnen vid 22 en fredagskväll. De hade somnat i bilen. Jag går in och det enda som finns i sovrummet är damm och skräp.... Börjar dammsuga, skura golvet. Bär in en gammal madrass...bäddar och bär dit småtrollen. Den kvällen brast det för mig. Har nog aldrig känt mig så ensam. Har stått upp hela vägen för det som är rätt och riktigt. Varit stark. Men där låg jag i ett stort hus, med barnen, utan möbler. Jag har ju inte gjort något fel.
Energin räcker inte långt. Tände lite ljus. Ställde iordning så gott jag kunde. Tog ett glas vin. Plockade fram en tidning, och tänkte att mitt i allt detta så gör jag det jag lovat mig själv: att stå upp för allt jag tror på. Min sanning, mina barns trygghet. Aldrig mer ska jag låta någon trampa på mig eller oss. Vi är trygga på madrassen, det är bara materiellt. Även om jag älskar vackra ting så kommer allt annat fram i ljuset på ett nytt sätt. Barnens farfar som dött, kommande begravning. Min sjuka bror som fick fira sin 50-årsdag på sjukhuset, dock så mår han betydligt bättre. Min äldsta dotter har blivit storasyster, jobbigt att inte få vara delaktig i sin pappas nya familj. Men vi reder oss. Allihopa. Jag har börjat mitt nya jobb. Trivs jättebra. Och i helgen så fick jag underbar hjälp med att få hem en ny egen säng. Efter regn brukar ju solen titta fram...

Morgonen började med ett pass på gymmet, körde armar och pilates. Solade och tog ett stund i massagestolen. Hem till golunch i solen. satt och solade på verandan. Prommis och en löparlunda samt massa rolig shopping på Kista. Sen cykeltur till Victoria Tower för att äta deras goda skaldjursgryta. Tog hissen till skybar och våning 34. Wow vilken utsikt. Nu lite vin och mys i soffan till hockey vm. Trött efter 1,5 mils cykling med två drinkstopp. Skulle gått på husmässa idag men njöt av solen och laddade batterierna

Har under en längre tid varit torr i ögonen och fått lov att ta ur linserna och använda glasögonen mera. Men i går blev jag jätteröd och torr och värre i dag. Fick även andningssvårigheter. Mycket pollen ute nu....har aldrig tidigare reagerat. Men det är väl som med allt annat nu för tiden att det kommer med åldern;-) Fast egentligen är det inte så konstigt att hela mitt systen strejkar. Skkulle behöva en extrem makeover på allt när det gäller mig....

Har anmält tjejerna till cheerleading idag och sonen terrängcykling. Har avvaktat med allt detta då jag trott att jag skulle få byta stad. Men det verkar ju inte gå vägen....

Nu är klockan halvsju. Hoppas på att barnens pappa kommer snart så att vi kan gratulera sonen i sängen.

Mitt i allt som sker så känner jag mig förvirrad....När jag för 2 år sedan bestämde mig för att sätta mig själv och barnen i det enda fokuset, så bestämde jag även att nu ska jag lära mig säga nej, ta kontroll över mig själv och ändra de de saker som jag ej var nöjd med. Har alltid väglett och stöttat andra. De sista åren väldigt mycket på min egen bekostnad. Jag ville vara fri, lycklig. Hitta min form igen. Ny stil. Ny inredning. Göra och planera nya saker med barnen. Detta innebar därimot att jag var tvungen att bygga ännu större mur kring mig, hann bli sårad några rejäla gånger medans muren hade sprickor och var för tunn.

Men min lista finns kvar på mina mål som jag vill uppnå, vissa har jag redan rott i hamn. Jag är stark och jag står trots allt stadigt och ser även mitt i allt detta vad som är den egentliga meningen med det här. Och när dagen tar slut och natten tar vid och jag ser på mina fyra sovandes änglar som sover tryggt i sängarna, då vet jag att allt är värt det.

Mitt i allt så ska jag packa ihop mitt gamla kontor och förberda mig inför mitt nya jobb. Jättespännande. Nya elever, nya lokaler. Mitt i stan.

Det som känns mest är att börja packa ihop i huset som ska säljas nu. En otrolig vånda. Såå splittrad. Kommer aldrig mer att hitta ett så stort hus med de möjligheterna till det priset..... Samtidigt som jag är beredd att lämna allt det gamla och kliva in i det nya. Om jag hade råd att bo själv så skulle jag inte behöva ha lika bråttom. Fast jag har alltid varit rädd för förändringar. Dax att se mig själv och göra det jag och barnen behöver för att må bra. Känner dock hur min kreativitet vaknar, vill såå gärna inreda mitt nya sovrum.. Har hittat tapeter, säng, sängbord.....

Efter långlunchen så blir det hårdkörning i två timmar opå gymmet. Längtar. önskar att jag skulle hinna slänga mig i solariet bara.